Ni ber om sex! Ni får sex! 

En sak som kommit nu de senare åren är alla smygdildosar i vanliga affärer.  Vanliga hygienartiklar som tandborstar och rakhyvlar som man först när man kommer hem upptäcker är "dildosar". Morgan visade mig sitt senaste dildoköp i våras innan han flytta. En tandborste i ganska typisk modern hightech stil. Han blev medveten om sitt köp av sexleksaker först när han kom hem och fatta inte hur de kunde ta 50 spänn för en vanlig tandborste i affärn.

I alla fall så skulle jag handla tandborste idag och jag ville köpa en tandborste och inte en dildo. Det blev en fin utan batteri och vibrator. Lite feminin i färgen kanske men man tänker ju lite genus och går emot strukturerna.

Det finns även för er kännedom även dildorakhyvlar som man bör passa sig för. Tillverkas av Gillette och är riktad till män.

Jaja! Jag vet att det kan va gött att dildoa lite grann ibland men det får faan hållas isär på vad som e en tandborste och rakhyvel!

Då var skivan lyssnad och redo att bedömas. Det är cirka 40 lyssningar sen jag skrev de första staplande raderna om TTS (Tillbaka till samtiden) och nu är det dags!

Skivan är mycket stark. Kvalité rakt igenom, med nästan bara starka spår. Soundet är mer electro-pop och inspirerat av Depeche Mode men Kent finns klart och tydligt kvar där.

Låtarna

Elefanter 4/5

Mycket stark öppningslåt. Den är vacker och vemodig med ökande tempo och skönt beat i bakgrunden. Känns som ett sorgligt disco. Intressant text.

Berlin 5/5

Tyvärr kommer denna låten kanske att bli singel och sönderspelad i radion, för detta är en låt som skulle hävda sig bra på listerna. Också vemodig och sorglig till melodin. Härlig gripande text som öppnar, "Visst är natten svart? Visst är marken kall? Men vi fryser tillsammans, två benrangel skallrar i takt."

"Du är liv, du är dom långa milen mot Berlin" Låten känns som minnen av en person som tillslut hamnar i ett gräl i bilen mot Berlin.

Mycket elecropopvibbar. 

Ingenting 3/5

Ett av dom svagare spåren. Singeln som släpptes före skivan.

Vid din sida 3/5

Öppnar segt i versen men blir bättre mot närmandet av refrängen. Ett av dom svagare spåren på plattan.

Colombus 4/5

Lugn balad, denna låten är mest text att lyssna till. Många tycker det är den bästa låten på skivan, jag har svårt för den på något sätt.

Sömnen 5/5

En lugn låt, jag kom snabbt att tänka på Innan allting tar slut från Isola när jag hörde den. Texten känns bra och man kanske ska vara i en lite inåtvänd sinnesstämning för att riktigt känna den. Det är illa den mixas ihop med nästa spår för det passar inte med en ny stegring av melodin på slutet. En känslosam text som innehåller bland annat, "Jag skyddar mitt förvuxna dumma hjärta, jag ser mig aldrig om".

Vy från ett luftslott 4/5

Åter ett starkt spår med bra text och typiska Kentvibbar i melodi och text. Inte så fartfylld utan går på mellannivå så att säga. Lättlyssnad.

Våga vara rädd 5/5

Oj här är skivans guldklimp. Det här här den superba avslutningen på skivan börjar. Detta låter som klassika Kent och texten är mycket gripande och samtidsaktuell. Rädslan är den samma i alla tider, men den finns där i olika skepnader, som kalla krig eller varma vintrar. Härlig trumpetslinga. Härligt popigt driv i låten. Klockren fullpoängare. Singelvarning.

LSD, någon? 5/5

Också en fantastik låt. Startar lugnt, vackert och vemodigt. "Ingen kommer hit för att återvända. Man tänker på sig själv först ingen annan. En enkel regel."

Nån slags stråkar i bakgrunden gör det hela väldigt gripande. Sen drar låten igång och övergången mellan det lugna partiet till det snabbare är även det en av skivans starkaste stunder.

Generation ex 5/5

Åter en mycket electropopig låt, med fart och trummor som går upp i takt. Lite vinternoll2 vibbar i en synthklädnad. Kanske är mest trumorna som drar tankarna dit. Det är i alla fall fart i detta. Åter en låt perfekt för sönderspelning. Texten är också stark med sångduett.

Måste höras "Hur kan det spela någon roll? Framtiden är ändå utom räckhåll för oss."

Ensammast i Sverige 4/5

Kents längsta låt någonsin. För tankarna till 747. Perfekt som avslutning på skivan. Jag tycker inte den når upp till topbetyget i kontrast till de tre urstarkaspåren innan men många älskar den. Häftigt ubåtsljud i slutet, matchar det ljud jag inte lyckats identifiera som finns i öppningen av Elefanter. Det kan vara ett radareko man hör där. Bra inramning i vilket fall.

Jag vet inte var betygsnittet hamnar, men 4.5 eller något skulle jag gissa på. Det är mycket högt men skivan är också mycket bra.